Fast eller rörligt elavtal för företag – så väljer ni rätt

Det händer oftare än man tror, särskilt i bolag med flera anläggningar där ansvaret är utspritt. Ta fram en förteckning över samtliga anläggnings-ID och kontrollera avtalstyp och slutdatum för varje enskild anläggning.

Samma sak gäller anläggningar som tillkommit vid en flytt eller en ny lokal. De börjar ofta på anvisat pris hos den lokala leverantören och glöms sedan bort.

Ett enkelt avtalsregister med anläggnings-ID, avtalstyp, slutdatum och uppsägningstid tar en timme att bygga och är det som gör att ni aldrig hamnar där igen.

Ett fastprisavtal låser priset per kilowattimme under avtalsperioden, ofta ett till tre år. Ni vet vad elen kostar och kan budgetera exakt. Det är hela poängen – inte att ni ska pricka botten på marknaden.

Priset ni erbjuds innehåller alltid en riskpremie: leverantören tar risken för prisrörelser och tar betalt för det. Ett fast pris är därför normalt något högre än marknadens förväntan när avtalet tecknas.

Kontrollera vad som händer om förbrukningen avviker kraftigt från den volym som avtalet bygger på. Många fastprisavtal har ett volymintervall, och avvikelser utanför intervallet kan prissättas om till marknadspris.

Ett rörligt avtal följer spotpriset i ert elområde, normalt som ett månadsmedel eller timvis, plus leverantörens påslag och avgifter. Över tid har rörligt ofta varit billigare, men variationen mellan enskilda månader kan vara stor.

Nackdelen är att ingen upptäcker att kostnaden dragit iväg förrän fakturan kommer, om ingen följer den. Rörligt avtal utan uppföljning är inte ett aktivt val, det är en passiv position.

Kontrollera vilket elområde ni tillhör. Sverige är indelat i fyra elområden och prisnivån skiljer sig mellan dem, vilket gör att offerter för olika anläggningar inte alltid är jämförbara rakt av.

Mellan ytterligheterna finns mellanformer. En vanlig variant är att säkra en andel av volymen till fast pris och låta resten löpa rörligt, så att ni får en känd kostnadsbotten utan att låsa allt.

En annan variant är prissäkring i steg, där volymen säkras vid flera tillfällen över tid i stället för vid ett enda. Då blir utfallet mindre beroende av exakt vilken dag ni skrev på.

Mellanformer är bara meningsfulla om ni har volym nog att dela upp och någon som följer upp resultatet. Är ni en mindre förbrukare är ett rakt fast eller rörligt avtal oftast både billigare och begripligare.

Be alltid om påslaget angivet i öre per kilowattimme, separat från elpriset, och om samtliga fasta avgifter i kronor per månad och anläggning. Med flera anläggningar kan månadsavgifterna ensamma bli en betydande post.

Kontrollera vad som tillkommer: avgift för fakturering på papper, avgift för avräkning, eventuell avgift för timavräkning, kostnad för ursprungsmärkt el och hur balansansvar hanteras.

Skilj också på elhandel och elnät. Nätavgiften betalar ni till nätägaren och den är inte förhandlingsbar – det är bara elhandelsdelen ni upphandlar. Offerter som blandar ihop delarna är svåra att jämföra.

Bifoga tolv månaders förbrukning per anläggning, gärna timvis, samt anläggnings-ID, elområde och nuvarande avtalstyp med slutdatum. Utan det underlaget får ni indikativa priser som ändras när avtalet ska skrivas.

Be varje leverantör räkna om er faktiska förbrukning från senaste tolv månaderna i sin prismodell och redovisa total årskostnad i kronor. Det är den enda jämförelsen som säger något – inte öret på framsidan av offerten.

Behöver ni en generell struktur för arbetet fungerar checklistan inför upphandling som ram, och avtalsanalys hjälper er läsa villkoren i elavtalet ni har idag.