Företagshälsovård: abonnemang eller pris per besök?

Resten – hälsoundersökningar för alla, samtalsstöd, vaccinationer, ergonomigenomgångar, chefsstöd och friskvårdsinsatser – är frivilliga tillval som ni själva bestämmer omfattningen på.

Blanda inte ihop delarna i förfrågan. Be leverantören prissätta det lagstyrda för sig och tillvalen för sig, så att ni kan justera ambitionsnivån på den frivilliga delen utan att röra det ni måste ha.

Kontrollera också gränsdragningen mot sjukvårdsförsäkringen. Insatser som täcks av försäkringen behöver inte köpas en gång till i företagshälsovårdsavtalet, och den överlappningen är vanlig.

Nackdelen är att kostnaden är helt frikopplad från användningen. I en organisation där en liten andel av personalen använder tjänsten under året blir kostnaden per faktisk insats hög.

Kontrollera exakt vad abonnemanget innehåller: hur många besök per anställd, vilka yrkesgrupper som ingår, om digitala besök räknas annorlunda och vad som faller utanför och därmed styckdebiteras.

Kontrollera också hur avgiften följer personalstyrkan. Ett abonnemang som räknas om en gång per år på ett historiskt medelantal kan bli dyrt i en verksamhet som minskar, och för billigt i en som växer.

I en styckprismodell betalar ni för varje insats: läkarbesök, sköterskebesök, samtal med psykolog eller beteendevetare, ergonomibedömning, utlåtande och administrativ tid. Ni betalar bara för det som används.

Det gör modellen naturligt kostnadseffektiv vid låg användning, men den kan också fungera dämpande: när varje insats syns som en kostnad avstår chefer ibland från att beställa stöd tidigt, vilket ofta blir dyrare längre fram.

Fråga också om det finns volymtrappa: lägre styckpris över en viss årsvolym. En sådan trappa kan ge abonnemangets ekonomi utan att låsa er vid ett fast belopp.

Ta fram tolv månaders statistik: antal genomförda insatser, fördelat på typ av insats och gärna på enhet. Leverantören har uppgifterna och de ingår normalt i avtalet.

Dela årskostnaden med antalet genomförda insatser. Den siffran, kostnad per faktisk insats, är det enda sättet att jämföra ett abonnemang med en styckprismodell rättvist.

Räkna sedan om båda modellerna på samma volym. Fråga varje anbudsgivare vad ert faktiska förra år hade kostat i deras modell – då jämför ni på verklighet i stället för på listpris.

Kompetensen ska framgå: vilka professioner som ingår i teamet, om ni har en fast kontaktperson och hur kontinuiteten säkras vid personalbyte hos leverantören. Kontinuitet väger tungt i rehabiliteringsärenden.

Reglera uppföljningen. Två till fyra avstämningar per år med statistik, trender och förslag på insatser är rimligt, och det ska framgå att statistiken levereras utan extra kostnad och i ett format ni kan använda.

Kom ihåg sekretessen: individuppgifter stannar hos vårdgivaren, medan ni som arbetsgivare får aggregerad statistik. Skriv in hur avgränsningen ser ut och hur personuppgifter hanteras enligt dataskyddsreglerna.

Bifoga personalstruktur, orter, riskmoment som kräver medicinska kontroller och tolv månaders insatsstatistik. Be om pris i båda modellerna – abonnemang och styckpris – räknat på det underlaget.

Kontrollera avtalstid, uppsägningstid och prisjusteringsklausul innan ni jämför. Företagshälsovårdsavtal förlängs ofta automatiskt, och en indexklausul utan tak kan äta upp skillnaden mellan två offerter på ett par år.

Behöver ni en generell struktur för arbetet fungerar checklistan inför upphandling som ram, och avtalsanalys hjälper er läsa villkoren i det avtal ni har idag.