Elfakturan för företag: elhandel, elnät och skatter

Den andra delen är elnätet: transporten av elen fram till anläggningen. Nätet är ett reglerat monopol per område, vilket innebär att ni inte kan välja nätägare och inte förhandla nätavgiften. Delen är däremot inte opåverkbar, eftersom kostnaden beror på vilket abonnemang ni har och hur ni tar ut effekt.

Den tredje delen är skatter och avgifter, i huvudsak energiskatt på el samt moms. De följer regelverk och inte avtal, och kan alltså inte förhandlas. Att känna igen dem har ändå ett syfte: det förhindrar att skatteposter räknas in i den del ni tror att ni kan sänka genom att byta leverantör.

Ett fjärde faktum är värt att nämna: Sverige är indelat i elområden, och vilket område anläggningen ligger i påverkar elhandelsdelen. Det är inget ni väljer, men det är en förklaring till varför två anläggningar i samma bolag kan ha olika kostnadsbild utan att något är fel.

Elhandelsdelen består i praktiken av tre komponenter: kostnaden för själva elen, leverantörens påslag och de fasta avgifter som tas ut oavsett förbrukning. Det är påslaget och de fasta avgifterna som är förhandlingsbara, och de redovisas inte alltid tydligt i offerten. Begär dem specificerade var för sig – annars jämför ni två offerter där olika saker är inbakade på olika ställen.

Kontrollera också avtalslängd, uppsägningstid och vad som händer vid avtalstidens slut. Just övergången är där de flesta onödiga kostnaderna uppstår, vilket nästa avsnitt återkommer till.

Nätavgiften byggs normalt upp av en fast del kopplad till abonnemangets storlek och en rörlig del kopplad till överförd energi. För större anläggningar tillkommer ofta en effektkomponent som utgår från högsta uttag under en period. Ingen av dessa poster går att förhandla, men alla tre påverkas av beslut ni fattar.

Den andra hävstången är effektuttaget. Där avgiften påverkas av toppar lönar det sig att veta vad som orsakar dem – utrustning som startar samtidigt, uppvärmning, laddning eller processteg som sammanfaller. Att flytta eller sprida ut sådana förlopp är ett driftbeslut, inte ett avtalsbeslut, och det är därför en besparing som inte försvinner vid nästa leverantörsbyte.

Det andra felet är dubbla fasta avgifter. Har ni flera anläggningar, gamla mätpunkter eller lokaler ni lämnat kan fasta avgifter fortsätta att löpa på abonnemang som inte används. Sådana poster upptäcks bara genom att lägga fakturorna sida vid sida per anläggningsnummer.

Det tredje felet är fel dimensionering, alltså en säkringsstorlek eller ett abonnemang som inte matchar verksamheten längre. Det fjärde är att fakturan inte går att kontrollera alls: saknas anläggningsnummer, period, mätvärden och specificerade avgifter kan varken pris eller volym verifieras. Begär då ett underlag som innehåller det – ett avtal ni inte kan följa upp är i praktiken oförhandlat.

Arbetsordningen är enkel och kräver ingen extern hjälp för att komma igång. Samla tolv månaders fakturor för samtliga anläggningar, lista dem per anläggningsnummer och separera de tre delarna – elhandel, elnät samt skatter och avgifter – i kolumner. Redan den uppställningen visar var kostnaden ligger och vilka anläggningar som avviker. En spendanalys av era fakturor gör samma jobb strukturerat om ni har många mätpunkter.

Därefter finns två spår som kan drivas parallellt. Nätdelen hanteras internt: rätt dimensionering, avslutade abonnemang och kontroll av effekttoppar. Elhandelsdelen hanteras genom att konkurrensutsätta avtalet på ett underlag som är lika för alla anbudsgivare – samma anläggningar, samma volym, samma period, samma krav på specificerat påslag och specificerade fasta avgifter.